Kan dina tarmbakterier göra dig fet?

Vi vet alla varför man blir fet, gör vi inte det? Vi har fått det inpräntat i oss obevekligt att allt handlar om att äta för mycket och röra sig för lite. Om kilona staplas på hög så handlar det om att vi är glupska eller lata. Eller kanske inte. Forskare börjar upptäcka att det inte är så simpelt som antalet kalorier ut och kalorier in.

Vi har alla märkt att en del verkar kunna äta vad de vill, medan andra konstant måste gå kampen mot kalaskulan. Varför är de så tursamma? Allt kan handla om deras genuppsättning och deras tarmbakterier.

Goda och onda bakterier

Våra tarmar är hem för ofattbara 100 triljoner bakterier som hjälper oss att upprätthålla en hälsosam matsmältning och som bryter ner fibrerna i vår mat. Att ha rätt balans mellan de goda och onda bakterierna är vitalt för vår hälsa och välmående. Forskare upptäcker nu att dessa mikrober även kan influera vår hunger, kontrollera vår metabolism och påverka vår insulinkänslighet; med andra ord så kan fel bakteriebalans göra oss feta (1).

Vårt tarmsystem innehåller över 400 bakteriestammar och mixen av dem hos varje person är mycket individuell. Enligt en studie i tidsskriften Cell, så kan vår genuppsättning forma antalen och typerna av bakterier som lever i våra tarmar, vilket kan påverka vår tendens att gå upp i vikt (2).

I studier har smala personer sjuttio procent högre nivåer av olikartade tarmbakterier än de som är överviktiga. I genomsnitt tenderar folk i USA att ha mindre olikartade bakteriekolonier än de från mindre utvecklade delar av världen. Vår tarmflora verkar vara en nyckelfaktor i kampen mot övervikt.

Identiska tvillingar, identiska tarmar?

Forskare har tittat på tarmfloran hos tvillingar och upptäckt att identiska tvillingar hade mer liknande nivåer av tarmbakterier jämfört med icke-identiska tvillingar. Detta påvisar att mikrofloran beror på naturen snarare än näringen. De identifierade ett särskilt bakteriesläkte som var mycket ärftligt och som var mycket mer benägen att upptäckas hos smala personer. Det fanns faktiskt en märkbar skillnad i vikt mellan tvillingar, forskarna kunde precist förutspå vem av dem som var överviktig genom att helt enkelt titta på deras tarmbakterier (2).

Den smala bakterien

Så vad är den här ’smala bakterien’ och var kan jag få tag på den? Hör jag dig ropa. Den kallas finurligt för Christensenellaceae och att ha massor av den i dina tarmar är kopplat till att vara smal. till skillnad mot låga nivåer av den som associeras med övervikt.

I studier där proven innehåll av den smala bakterien transplanterades till tarmarna på möss gav det ett skydd mot övervikt.

Forskarna sa…

”Våra upptäckter visar att särskilda grupper av mikrober som lever i våra tarmar kan skydda mot övervikt – och som influeras av våra gener. Den mänskliga mikrofloran representerar ett spännande nytt ämne för ändringar och behandlingar inriktade på att bekämpa övervikt.”

De goda nyheterna är att den breda majoriteten av oss (så många som 96%) har en del christensenellaceae i vårt matsmältningssystem. Individuella nivåer är delvis ingraverade i våra gener men det finns sätt att ge dina hälsosamma bakterier förstärkning på, oavsett ditt genetiska arv.

Hur fungerar det?

Den exakta mekanismen för hur mikrober påverkar vikten är inte helt klarlagt. Forskare har antagit att det kan påverka förmågan att bearbeta mat, vilket förändrar kroppens förmåga att extrahera näringsämnen och kalorier. Särskilda bakterier kan även förändra vår insulinkänslighet, vilket skyddar oss mot diabetes och stimulerar kroppen att bränna fett istället för att lagra det runt våra höfter.

Hungerhormonet

Din kropp producerar ett hormon som kallas för ghrelin, som talar om för dig att du är hungrig och behöver äta. Vanligtvis efter en måltid faller hormonnivåerna så att behovet av att äta minskar. Bakterien Helicobacter Pylori verkar vara involverad i den här processen. Det är en mikrob som det frekvent rapporterats om i hälsonyheter då den är kopplad till magsår och magcancer. Antibiotikabehandlingar har hjälpt med att kapa infektionskvoten med femtio procent, vilket är bra ifall du lider av dålig matsmältning, men dåliga nyheter för fettmanivåerna. Utan H Pylori verkar det som att hungerhormonet stannar på höga nivåer, till och med efter en ordentlig måltid vilket gör att du fortsätter att äta (3).

Bakterieskyddare

Aktivitet, kost och antibiotika kan alla påverka dina tarmbakterier. Du behöver inte ens ordineras antibiotika för att lida av deras effekter. Livsmedelsindustrin förlitar sig på läkemedel för att hålla boskap friska och infektionsfria. Åttio procent av amerikansk antibiotika används faktiskt för att behandla djur och inte människor. Det betyder att vi dagligen matar dem med maten vi äter, vilket kan störa den sköra bakteriebalansen i våra tarmar (4).

Antibiotikas påverkan har demonstrerats i studier på möss. Möss som gavs en fettrik kost gick upp i vikt, möss som gavs antibiotika gick även de upp i vikt men det var möss som fick både och som blev ordentligt feta (5). Och när vi utredde historiken av fettepidemin så korrelerar den med expanderingen av intensivt jordbruk och användandet av antibiotika i djurfoder. När man tittar runt om i världen så tenderar länderna som använder det här tillvägagångssättet för boskapsuppfödning ha en större del av övervikt.

Vad kan jag göra?

Få inte panik om viktproblemen ligger i släkten. Även dina tarmbakterier påverkas av genetik, sättet du lever ditt liv på och maten du äter kan ha en stor påverkan på din bakteriebalans så att du kan göra skillnad och gå ner i vikt.

Fiber först: att välja en växtbaserad och fiberrik kost har visat sig höja nivåerna av bilophila, en typ av hälsosam bakterie. Fiber ger näring åt mikroberna i våra tarmar, så välj massor av frukt, grönsaker och fullkornsalternativ. Livsmedel som innehåller prebiotika tillåter dina bakterier att frodas, så ät bananer till mellanmål och addera vitlök och purjolök i dina måltider.

Välj mat med levande kulturer: aktiv och fermenterad mat är fullpackade med levande kulturer. Levande yoghurt, kefir, sauerkraut, miso och råa ostar kommer alla att fylla på dina tarmbakterier.

Ta ett dagligt kosttillskott: det kan vara klurigt att få i sig den mängd levande kulturer som din kropp behöver från en modern kost. Om du har svårt med kefir och kimchi, ta då kosttillskott med levande kulturer dagligen – och förvara dem i en sval miljö så att de håller sig aktiva.

Skippa sockret: för mycket socker kan mata de onda mikroberna och störa den sköra balansen i tarmfloran, och göra dig uppblåst, slö och överviktig. Skär ner på det raffinerade sockret för att må bättre och se bättre ut, på insidan och utsidan.

Börja röra på dig: en session på gymmet fungerar inte enbart för dina muskler, även ditt tarmsystem drar fördel av det. Att vara aktiv som barn har en ordentlig påverkan på dina tarmbakteriers mångfaldhet (6) men det är aldrig för sent att börja. Regelbunden träning som vuxen kan även göra skillnad, med studier som visat att rugby-spelares avföring innehöll fler olikartade bakterier än deras mindre atletiska motparter (7).

Vad gör jag härnäst?

Om du är som jag och började frenetiskt googla efter ”christensenellaceae-kosttillskott” efter att ha läst forskningen. Då måste jag tyvärr göra dig besviken. Just nu kan du välja ett generellt levande kultur-tillskott och jobba för att förbättra din tarmhälsa med kost och livsstilsval, men du kan inte poppa fram ett piller med smalbakterier. Men det kan finnas ett annat sätt att förhöja dina nivåer.

Forskning inom fekala transplantationer utvecklas fort, där förespråkarna hävdar att det kan vara svaret på viktproblemen. Det används för att bekämpa tarmsystemets superbakterier som clostridium difficile. Men en smal kvinna som får en transplantation från hennes överviktiga dotter märkte att hon som följd bubblade upp i vikt (8). Känns det långsökt? Forskare har faktiskt sett liknande resultat hos möss, där smala möss går upp i vikt efter att ha fått i sig tarmbakterier från överviktiga möss. I en nederländsk studie hjälpte fekala transplantationer från smala donatorer individer med metaboliska syndrom att öka insulinkänsligheten (9) (10).

Kan något så simpelt som bajs verkligen hjälpa oss i striden mot fettma? Det finns massor av internetsidor som säger det, samt som även ger instruktioner för hur man själv går till väga. Men innan du överkommer denna äckliga faktor och beger dig till din smala väns hem med en potta, en mixer och en spruta, tänk om. Du kan överföra bakterier som är farliga, som skadar ditt tarmsystem eller potentiellt utlösa andra sjukdomar. Sanningen är den att vi inte vet tillräckligt om ingreppet ännu. Det är säkrare att vänta på att forskningsbevis ska tas fram, och medan du väntar kan du använda din kost och kosttillskott för att ge dina tarmar en säker bakteriell förstärkning.

Referenser

1. How Gut Bacteria Help Make Us Fat and Thin (Scientific American, juni, 2014), Claudia Wallis
2. Human genetics shape the gut microbiome (Cell. 6 nov, 2014; 159(4): 789–799). Julia K. Goodrich, Jillian L. Waters, Angela C. Poole, Jessica L. Sutter et al
3. Ghrelin, Helicobacter pylori and body mass: is there an association?( Isr Med Assoc J. 2012 feb;14(2):130-2) Boltin D, Niv Y.
4. Long-term impacts of antibiotic exposure on the human intestinal microbiota (Microbiology (2010), 156, 3216–3223) Cecilia Jernberg, Sonja Lo ̈fmark, Charlotta Edlund och Janet K. Jansson
5. Altering the Intestinal Microbiota during a Critical Developmental Window Has Lasting Metabolic Consequences (Cell, Volume 158, Issue 4, p705–721, 14 augusti 2014) Laura M. Cox, Shingo Yamanishi, Jiho Sohn, Alexander V. Alekseyenko, Jacqueline M. Leung et al
6. Science Daily (2016). Early-life exercise alters gut microbes, promotes healthy brain and metabolism.
7. Exercise and associated dietary extremes impact on gut microbial diversity (Gut 2014; 63:1913-1920) Clarke, S., Murphy, E., O’Sullivan, O., Lucey, A., Humphreys, M., & Hogan, A. et al.
8. Obesity via Microbe Transplants (Science Daily, 5 september, 2013) Ed Yong
9. Transfer of intestinal microbiota from lean donors increases insulin sensitivity in individuals with metabolic syndrome (Gastroenterology 2012 okt; 143(4):913-6) Vrieze A1, Van Nood E, Holleman F, Salojärvi J, Kootte RS, Bartelsman JF et al
10. Not just obesity – faecal transplants’ weird effects (New Scientist 11 februari 2015) Jessica Hamzelou